19 december 2006

a life less ordinary...skulle man kunna säga

nu spelas: Aria no Yuutsu~Choro Club från ARia the Natural OST


Har tittat på Gunslinger Girl den gångna veckan. En serie i tretton delar om några flickor som plockats upp av nån shady organisation italienska myndigheterna använder sig av för att lönnmörda och annat. Organisationen är på ytan en som idkar välgörenhet och ger medicinsk vård åt behövande.


Tjejerna(Triela, Angelica, Claes[I shit you not], Henrietta och Rico-medsols från de ljusa hästsvansarna överst) har på ett eller annat sätt tagits från sina vanliga liv(eller ja, vanliga å vanliga...en var sängbunden sen födseln, en den enda överlevande efter att familjen mördats av maffian) och givits nya namn, hjärntvätt och till stor del cyborg-liknande kroppar. Exempelvis kan de lyfta en vuxen man med en hand om de vill.

Nu ska man inte tro att det här är en häftig serie med massor av fan service, coola eldstrider och liknande och att det är allt. Det är det inte.
Färgskalan är rätt dämpad(jf t ex Noir), och flickorna är som bilden antyder inga Grenadier-brudar. Här finns inte tillstymmelse till sånt man skulle kunna reta sig på eller äcklas av, jag menar då lolicon-prylar och annat. Flickorna är flickor i-gissar jag-10-14-årsåldern. Deras handledare är vuxna män men deras attityder mot sin partner(och här menar jag partner på samma sätt som poliser i amerikanska tv-serier har en...de jobbar i ett par som kallas en fratello)spänner från likgiltighet till bror-systerförhållande. Inget suspekt.

Personligen attraherades jag av seriens fokus på flickornas liv och hur de såg på det, ett extremt och udda liv i alla avseenden. Jag kände ingen avsmak inför ämnet(hey. it's FICTION), ingen känsla av spekulation eller exploatering föresvävade mig utan jag mer intresserad av jämförelserna mellan fratello-paren och hur varje flicka blev behandlad av sin tränare. Hur behandlingen påverkade henne.

Dessutom tyckte jag miljöerna var mysiga och frammanade ett trovärdigt Italien. Och för den som undrar-ja visst var det eldstrider, väldigt elegant koreograferade och regisserade, men plockar man upp den här serien enbart för detta blir man nog besviken :)

Hade velat visa introt här för att öppningslåten till min stora förvåning var så bra...jag brukar vanligtvis inte fastna för just den här typen av musik, men såklart hade just de klippen rensats bort, buu..
Håll till godo med den här AMV:n-rätt låt, rätt bilder men editerat och ihopklippt av någon privatperson...så..det ger intryck av lite mer våld än serien i sig.

Inga kommentarer: