att vara där, just då

Igår hände det, som det ibland händer inte bara mig(hoppas jag) att jag märkte mitt uppe i ett skeende hur trevligt det var. Att jag kanske var närvarande i nuet helt och hållet. Eller jag vet inte.

Iallafall var jag med S. på kafe i Sigtuna och trots att det inte var mitt förstaval bland inrättningarna där eller ens att musiken var speciellt optimal(tonvikt på r'n'b, ballader och smör fast det kom en eller annan låt jag tolererade, Sade t ex) så blev det en otroligt trevlig stund i fikets gigantiska lädersoffor. Och tekopparna var låga och vida och gröna, helt perfekta. Sånt är viktigt om man är en någorlunda seriös tedrickare, och det är jag ju.

Och efter en timme eller så när vi tuggat i oss våra mackor och sedan paj och vi satt i samma soffa, eller, jag låg ner med fötterna i S' knä och vi pratade film så kom det bara över mig hur bra och perfekt allting kändes och hur jag inte riktigt ville gå därifrån men visste att jag förr eller senare skulle bli tvungen. Och hur fridfullt allting var.
Oftast minns man ju såna här stunder och inser bara i efterhand hur bra det var men det här var en av de gånger jag kunde fånga känslan i realtid(usch så fånigt det låter) och liksom flyta med.

Hoopas på flera såna fikor i framtiden. :)